Om mig

Mitt foto
Jag, Christina Berggren och min make Hans har drömt om att göra en längre segling i många år. Hittills har vi seglat Östersjön kors och tvärs från norr till söder. Alla seglingar utom en har skett på sommarsemesterveckor. Den sista seglingen, 2016, tog tre månader. Vi gick norrut upp till Töre i Norrbotten. Rundade bojen där och seglade sedan finska sidan söderut från Valsörarna och Wasa, via Åland och hem. En magisk sommar. Under många år har vi åkt till OSK, oceanseglarklubben, i Stockholm. Lyssnat på spännande och lärorika föredrag från de som redan varit ute eller fortfarande är ute på sina seglatser. Säkerhet, teknik, sjukvård ombord, har varit givande ämnen. Även diskutioner om relationer ombord. Vi var med och startade en lokal förening till OSK, i Västerås. OSK Mälardalen fortsatte i samma anda. Intresset för långsegling var stort. Efter 6 år måste vi lägga ner. Vi behövde tid att förbereda och planera för vår egen segling.

2019-06-27

Torsdag 27/6

Idag tar Anna-Lisa och Maria taxi till hamnen för att besöka oss. Deras resa tog lång tid på grund av en olycka inte så långt från Alcarvaneras stranden. Det visade sig att en buss och lastbil hade kolliderat och det orsakade långa köer

Kul när de kom fram. Här väntar vi på maten. Hans hade förberett fisksoppa så det blev lagom att äta när de "landat lite" efter "påstigningen" på båten.

Vi gjorde en liten utflykt med båten så de fick känna på Atlantens gungande vågor.























Vi passerade jolleseglare och personer som stod och paddlade. Det gällde att hålla god utkik.
På redden lågs stora fartyg för ankar och väntade på sin tur att komma in till hamn för av och på lastning.

En liten del av Las Palmas












Nästa gång vi seglar ut blir det kanske med en ny rorsman.




2019-06-26

Onsdag 26/6.

Hans går och handlar idag. Jag promenerar bort till hotell Cristina. Maria och Anna-Lisa är vid poolen på hotellet. De ordnar en handduk till mig och vi njuter av sol och pratar massor.
De har redan på morgonen varit ute och tagit ett dopp i havet. Maria är pigg på att bada igen så  vi går ner till stranden och badar tills vi börjar känna oss lite svala. En promenad längs stranden värmer oss igen innan vi åter går upp till Anna.Lisa, som suttit på balkongen och kopplat av.

På hemvägen passerar jag Alcarvanero stranden som också är fin.
I bakgrunden skymtar masterna vid vår hamn.



2019-06-25

Tisdag 25/6 Besök av Maria och Ann-Lisa

Anna-Lisa och Maria har tagit en resa till Las Palmas för att besöka oss. De bor på hotell Cristina. Det är 2,5-3 km från oss.
Det är så roligt att de kom. Hans och jag promenerar och möter dem på en Basar inte så långt från hotellet. De har hunnit shoppa en del innan vi kom fram. Vi går efter stranden och tar en fika.

Vi är nyfikna på hotellet och följer med upp. Det är fin utsikt från balkongen över Las Canteras stranden. Hotellets pool lyser vackert blått nedanför.


Kvällen avslutas med middag på en fin fiskrestaurang ute på udden ovan.


 Vi hade lite diskussion med servitören vilken fisk vi ville ha. När inte språket räckte till hämtade han två fiskar och visade oss. Vi valde och fick en delikat måltid.

En trevlig dag tar slut och vi travar hemåt och de andra till sitt hotell för en välbehövlig sömn.


2019-06-16

16/6- 24/6 Las Palmas

Äntligen ska jag försöka aktivera bloggen igen. Det är uselt med Wi Fi, så det är svårt. Jag gör så gott det går.


Sedan vi kom hit till Las Palmas kan jag konstatera att mycket har byggts och det har förändrats en hel del de senaste 9 åren. Då var vi turister och bodde på Santa Catalina hotel. Det tidigaste hotellet i Las Palmas. Byggdes av britter under kolonialtiden. En ståtlig och vacker byggnad. Trädgården - Doramas -  som hör till hotellet har jag drömt om att komma tillbaka till sedan dess. En fridfullhet som var unik upplevde jag där. Idag är hotellet under renovering. En stor del av trädgården är borta för att ge plats åt en badbassäng av större format. Det som är kvar av trädgården är fortfarande vackert men den känsla som fanns då är borta. Det som är slående idag är den hårda trafiken ofta i flera filer som vi måste passera för att komma någonvart i stan och till Las Canteras stranden. 
Många vägar är enkelriktade. Denna starkt trafikerade  väg passerar vi varje gång vi ska till Hiper Dino och handla.




Det fnns vackra vägar också -   detta är Ciudad de Jardin, kallas trädgårdsstaden





I hamnen har vi sett många svenska flaggor på båtar vars besättning har rest iväg. Vi har inte mött mer än en svensk hittills. 

Det kan bli varmt inne i båten Jag har velat ha en liten elektrisk fläkt för att få lite cirkulation, men när vi såg en grannbåt på tillfälligt besök vid vår brygga ändrade jag mig. Han hade en vindfångare sydd i spinackerväv, den näst kraftigaste.  Vi fick studera vindfångaren och kunde sedan sy en likadan. Vi sydde den av ett duschdraperi i polyester. Den första får bli en prototyp men vi syr inte ny förrän denna är utsliten. Billigt, energisnålt  och fungerar bra. Nu har vi ordentlig ventilation, nästan storm, inne om vi vill. När vinden tar tag i tyget trycks luften in i förpiken. Man får reglera med att trycka förluckan mot tyget så tyget rör sig mer eller mindre. Dagtid är det skönt när den är  vidöppen. Den fångar vinden oavsett vindriktningen med sina fyra flikar.





Ett rött lysande kors från Koreanska kyrkan uppe på berget ser vi från båten varje kväll.



Promenad till Vegueta, den gamla stadsdelen, i Las Palmas som har bevarat lite mer av den gamla bebyggelsen. 









































Efter denna gata fann vi både ett aloevera museum och ett parfym museum. Det är parfym producerat på Kanarieöarna.




Ett annat museum som handlar om Columbus och även om sjörövare. Vilket vi besöker en annan dag.

Vi besökte en marknad där vi fick uppleva fantastiskt vackra frukt och grönsaksstånd.  I detta stånd handlade vi tre olika sorters kanariska bananer. Alla hade sin speciella smak. De röda var jättedyra men inte de godaste. 


Vissa frukter har exotiskt utseende. Ovan är en drakfrukt.         



    
När vi senare strävar upp för en av backarna råkar vi på ett museum för modern konst. De har tillfällig utställning som handlar om en kanarisk konstnär, Cesar Manrique. 







































Manriques konst betyder mycket för kanarierna och finns placerade på många av av öarna. Ett imponerande monument har han byggt på en av vulkanerna på Lanzarote med utsikt mot La Graciosa. Han har även verkat i USA och är välkänd. Målningarna är Inspirerad av bl.a Picasso. En musical med namnet Manrique kommer att framföras under hösten.

Väl värt ett besök.    







Det ser exotiskt ut när husen klättrar upp för bergssluttningarna






































Besök i fiskaffären. Vi äter mycket fisk. 

Även matig sallad 


Vid Santa Catalina torget finns dessa intressanta träd. Finns överallt. Vackra blommor med imponerande fröskidor.

























2019-06-15

Lördag 15/6 Segling mot Las Palmas

Vi startar vid 12 tiden för att kunna nå Las Palmas på morgonen. Vädret är fint och vi är på gott humör.

 Länge kunde vi se kusten på Fuerteventura.

Vi gjorde god fart nästan hela vägen. 6-7 knop. Det var gungigt men det blev en bra segling. Vi kunde laga mat och äta under färden utan problem. Natten var den ljusaste sedan vi lämnat Sverige. Fullmånen lyste upp himlen för oss. Hans tog det längsta passet helt frivilligt.

Mot slutet minskade vinden men vågorna var kvar, seglet började slå. Vi startade motorn. 

Vid åtta tiden har vi Gran Canaria och Las Palmas framför oss. 


Vid 9:30 passerar vi yttre hamnbassängen och får hålla undan för stora fartyg som ska in och  ut samma väg som oss


Kl. 10:02 går vi i land för att klarera in vid hamnkontoret.



Vår dröm för 9 år sedan att komm tillbaka hit är uppfylld. Den här gången kom vi på egen köl. Det känns så fantastiskt skönt. Ska bli roligt att se om samma känsla att komma till stan är lika som då.


Lajka förtöjd och klar.

Vårt fina hotell som vi bodde på då, var under restaurering.
 Mest sorgligt var att Doramas parken bakom också var förändrad. Inte samma stilla oas som då. Fortfarande är den mycket fin och välbesökt, men stillheten och de höga träden som jag drömt att få sitta och filosofiera och läsa under var borta. Lite stördes väl bilden av byggarbetsplatsen vid Catalina hotellet intill. 

Några av de vackra miljöerna fanns kvar





































































Las Canteras stranden var sig lik. 

 Kvällen blev stilla i fullmånens sken.

Nu stannar vi här ett tag och ska bara vara turister. Det blir inte så täta uppdateringar.
Det är uselt med Wi Fi här. Marinan har ingen egen WI Fi.




Söndag 21/11 ARC starten

Ska försöka ge några ögonblicksbilder från ARC starten idag. Första start gick 12:30, sedan med 15 minuters mellanrum, i tre omgångar.   Av ...