17/8 Kraterbotten Bandama

Vi tar bussen tillbaka till Bandama. Stannar i byn vi besökte för två dagar sedan. Jag vill köpa en klänning som jag såg då.

Detta träd beundrade vi även vid förra besöket Stammen är så fin och det ser ut som två träd har vuxit ihop, delat sig och vuxit ihop igen

Den fina och trevliga ägarinnan av butiken "My Way" tillverkar många av smyckena i butiken.  Kunde inte motstå halsbandet. 

Medan vi väntar på nästa buss som går upp till vulkanen Bandama, där kratern finns, beundrar vi utsikten genom barens fönster. 

Vägen ner till busshållplatsen har på vissa ställen rikligt med blomster....

...och branta backar

Vi är tillbaka där vi var för två dagar sedan. Denna gång ska vi gå ner till botten. Det är inte så långt men hettan är intensiv - 35 grader.

Första biten är en bekväm och fin gångväg. Vildväxande  pelargoner blandar sig med kaktusarna.

Det är ca 240 meter ner Solen steker och det känns som vi befinner oss i en varmluftsugn eftersom det blåser på vissa ställen. Det är dåligt med skugga.

Första etappen är en utkiksplats. Många går inte längre ner än hit.

Berget visar ibland upp oväntade väsen. Ser ni haren?

Här stannar jag Hans fortsätter vidare. Han har bara 33 cl vatten med sig. Jag tror inte att det vattnet kommer att räcka både ner och upp. Han är före mig.  Jag har en flaska vatten. Det räcker inte till båda. Jag Bestämmer mig för att vända och skyndar uppåt igen. Tänker köpa vatten i restaurangen. Uppvägen blir jobbig i värmen. Hjärtklappning, andfådd, svettig och yr. Får stanna flera gånger och dricka och hämta andan. Tänker på att Hans inte har tillräckligt med vatten och han har gått ända ner och ska klara sig upp också. Måste upp. Mina tankar är uppfyllda av det. Möter ett ungt par. Jag ger dem den flaska vatten jag har och ber att de ger den till Hans om de möter honom. 

Vid restaurangen handlar jag vatten och skyndar ner igen. Möter det unga paret som inte träffat Hans. Får tillbaka vattenflaskan skyndar vidare. Möter tre män på väg uppför .En av dem är en gammal gammal man. Jag byter några ord med de yngre innan jag fortsätter. Inte så långt nedanför kommer Hans i sakta mak

Han mår jättebra. Jag har naturligtvis överreagerat och oroat mig i onödan Tack och lov.  Han har tagit det mycket lugnt och önskar att han hade haft mer tid där nere. Det var intressant att se. 



 Folk har bott och odlat där en gång i tiden.

   

De har haft djur. Vi gissar att det kan ha  varit åsnor. 

 De har odlat majs

 Där fanns pistageträd. De har haft vin, kaktusodling och oliver. 

Resterna av en vatten reservoar 

Grinden till kratern stänger kl 17 därför måste vi upp igen. 

Vid utkiksplatsen sitter den gamle mannen och vilar. Vi passar också på att vila en stund. Det gick inte prata med mannen pga språksvårigheter. Han ville inte ta emot vatten eller av vår nötblandning. Vi sitter och studerade ödlorna en stund, ca 40 cm långa.

De gillade russin. Det fanns fullt av ödlor efter sluttningen. De kom nyfiket fram till oss sugna på vår frukt. Jag lyfte på fötterna när de kom för nära.

Mannen sitter kvar när vi går. Vi funderar hur han ska hinna upp innan de stänger. 

Lite oroliga för den gamle mannen, pratade vi med en man som hörde till området och fick veta att den gamle hette Augustino och var 92 år gammal och att han hade bott där nere på botten tillsammans med 6 syskon. Hans äldsta syster bodde nu vid restaurangen och var 94 år. Innan bussen nådde oss såg vi att mannen var framme vid huset. 

När vi sitter på bussen och den börjar åka ser vi rökmoln på lite håll, från bussfönstret. Det visade sig senare vara den tredje stora branden som startat en timme tidigare.

                

15/8 Utflykt till Bandama kratern

Tar den första bussen som ska mot Bandama. Vi kliver av i byn Monte Lentiscale.

Vägen till vulkanen Bandama var lite otydlig. Skyltningen förvirrar.  Får leta efter vägen en stund. Bandama visar sig ligga några km bortåt/ uppåt. 


Vi börjar promenera efter vägen. 

Prunkande blå blommor som växer in i vegetationen.

Drakblodsträd

Grönskan är frodig

Vi passerar en vingård med visning.Tyvärr är det stängt men det kan bli ett besök längre fram. 

 

Kaktusar överallt. 

Annan typ av bladväxt

Doftar gott. Lite som hägg

Vi fick en rejäl utskällning av denne tuffe krabat och hans kompis

Denna vägen vandrar vi. Är bara i början än så länge.

 

.... så  vi fortsätter 

Vinodlingar, och längst bort i bakgrunden syns byn vi promenerat från.

Vi ska vidare 

Sådär nu är vi äntligen uppe vid vulkanens kant. Här börjar vår egentliga vandring.

Del av stigen syns som ett ljust streck

En blick ner mot botten

I kraterns botten syns byggnader

Aloeveran växer tätt.

Utsikt över Gran Canaria i riktning mot flygplatsen. Upp på toppen är vårt närmaste mål

Utsikten är magnifik. Stora fartyg ligger på vänt ute på Atlanten för att komma in i hamnen. Sådana seglade vi förbi när vi kom till Las Palmas. 

Jaa, jag kom upp! 

Det var bara det att nästa topp kom direkt efter. Inte den högsta längst bak. Den sparar vi till en annan gång. Det är Pico De Bandama. Då hade vi fått trava upp efter vägen ytterligare 3,5 km. Där gick gränsen idag.

Nu tittar vi ner på husen på botten från andra sidan 

Här blir det spännande. Det blåser ganska mycket. Skulle inte vilja kana ner här. Lite längre ner stupar det ännu brantare.

Vi klarade passagen och fortsätter vidare 

Husen där rundvandringen startade, skymtar nedanför Pico de Bandama. Stigen syns mycket bra från Google earth. Sök på Pico de Bandama.

Fortfarande uppåt men här fanns en trappa.

Tillbaka till "civilisationen" hamnade vi på en golfbana. 

Nu har vi vandrat längs vägen från byn Monte Lentiscal, där vi klev av bussen, upp till Bandama och därifrån runt kraterkanten. Bra gjort tycker jag.
























Skönt  att få  ta bussen hela vägen till stan

Film,  ska försöka få film att fungera senare.

------------------------