Vi längtar upp till bergen. Byn Tejeda är en av favoriterna. Den ligger högt uppe bland bergen på en kratersida och utsikten och omgivningen är så vackra.
Utmärkande är Roque de Bentayga och Roque Nueblo, gamla kultplatser för guancherna, ursprungsinnevånarna. Här syns Bentayga. Roque Nueblo var insvept i moln och syntes inte.
Tejeda är en av de vackraste byarna i Spanien. Det håller vi med om
Efter bussturen är det skönt att ta av munskyddet. Det finns inga människor i närheten så då tar vi oss friheten att göra det. Annars är vi noga att ha dem på oss. Både av respekt för andra människor samt om vi inte har dem på riskerar vi höga böter.
Vi är tillsammans med goda vännerna från vår brygga, Britta och Kjell. Vid busshållplatsen fanns en kaffeautomat med riktigt gott kaffe. Bra start på dagens äventyr.
Vi reagerar starkt på att det kan vara så tyst. Bara små avlägsna ljud. En uppenbar känsla av svalt vårväder med många underbara dofter.
Vi börjar gå nedför. Har hört talas om att det ska finnas ett vattenfall några km längre bort. Det kan vi inte missa. Oftast har vattnet torkat bort för att man ska hinna se dem.
Vi passerar några intressanta och fina hus.
I det här huset kunde man hitta mycket roliga och överraskande detaljer överallt
Denna vackra utsiktsplats är ett minnesmärke för att hedra och påminna om en katastrof i slutet av 1920 talet när en pappa och hans 5 barn omkom här i ett kraftigt regnoväder. Vilken hemsk katastrof. Vi fick så många tankar, när vi läste om katastrofen.
Visst stimulerar dessa klippor fantasin
Alla stenar sitter inte fast så man får ta det försiktigt.
Framme vid målet blir jag utskälld av en liten hund. Jag måste ha klampat in i hans revir.
När vi kommit hit måste vi naturlitgtvis posera lite grann
Här finns möjlighet till en uppfriskande dusch. Vattnet är kristallklart och kallt. Smakade gott och verkade drickbart.
Fallet lite från ovan. Högt uppe till höger ska Roque Nueblo finnas dold bland molnen.
Då är det dags för lite fika. Munskydden åker av. Vi mötte flera personer som också ville njuta av vattenfallet. Då fick man sätta på dem igen. Alla är så hänsynsfulla.
Något intressant finns det däruppe. Kanske ett projekt för Kjell som har arbetslust.
De flesta mandelträd hade blommat över. Några på skuggsidorna hittade vi.
Tillbaka i byn. 
Utsikt över en del av byn
Jag tar bara med några enstaka bilder från byn eftersom det finns flera från tidigare besök.
Bla februari 2020 när Hans syster Anna Lisa med dotter Maria var på besök
Ska bli gott med mat i den vackra miljön. Maten blev en besvikelse. Min "Papas Arugar" med Mojo, den typiska skrynkliga potatisen på Kanarieöarna, var både kall, seg och hård. De hade inte ansträngt sig så mycket för de övriga sällskapet heller. Restaurangen lät mig slippa betala för potatisen, vilket var fint gjort eftersom jag avböjde en ny portion.
En härlig dag är till ända. Vi tar bussen tillbaka till Las Palmas igen och avslutar med att gå ett par km från San Telmo till båten.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar