Mina tankar där jag sitter.
Klockan är halv åtta. Solen har nyss gått ner och det är skymning. Allt ärr stilla. Jag har tagit paus. Känner mig så trött. Hans får gå på upptäcktsfärd ensam i kväll. Jag måste ”bara vara”. Få tid. Det är intensivt och tröttande att byta hamn planera och ställa om hela tiden. Det är så mycket som är intressant spännande och roligt. Plötsligt behöver jag bare en stund för mig själv.
Jag har pratat med Teresa och Arvid och Vidar. Det är så viktigt att få information hemifrån och hålla kontakten med mina nära och kära.
Diskar upp efter maten. Då hörjag en mamma, fransyska, leka stillsamt och sjunga för sina två barn i båten mitt emot. De gissar jag är ca 2 och 4 eller 5 år gamla. Det låter så harmoniskt. Männen på båten pratar om andra saker, som rör båten antar jag. Två olika världar men ändå inte. Ett av barnen pockar plötsligt på sin pappas uppmärksamhet. Får det en stund och sedan forsätter det. Tills det plötsligt är tyst. De har nog gått och sova.
Vilken fin avslutning för barnen på dagen och det gör mig gott att höra.
Jag kan även höra hur vågorna bryter mot muren vid sidan av mig. Tittar jag dit kan jag ibland se hur vattnet stänker högt över kanten.
Den här stunden skänker mig den ro jag behöver just nu.
Jag är så privilegierad och lycklig att kunna göra denna resa tillsammans med Hans. Att vi lyckades genomföra den. Vi säger det till varandra flera gånger. ” Tänk att vi är här” .
Hans kommer tillbaka och talar om hur härligt det var. Han visar lite foton från telefonen.
Seat inviger ny bilmodell i hamnen enligt vakten. Pressvisning. Dock var bilen gjuten i betong!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar