Om mig

Mitt foto
Jag, Christina Berggren och min make Hans har drömt om att göra en längre segling i många år. Hittills har vi seglat Östersjön kors och tvärs från norr till söder. Alla seglingar utom en har skett på sommarsemesterveckor. Den sista seglingen, 2016, tog tre månader. Vi gick norrut upp till Töre i Norrbotten. Rundade bojen där och seglade sedan finska sidan söderut från Valsörarna och Wasa, via Åland och hem. En magisk sommar. Under många år har vi åkt till OSK, oceanseglarklubben, i Stockholm. Lyssnat på spännande och lärorika föredrag från de som redan varit ute eller fortfarande är ute på sina seglatser. Säkerhet, teknik, sjukvård ombord, har varit givande ämnen. Även diskutioner om relationer ombord. Vi var med och startade en lokal förening till OSK, i Västerås. OSK Mälardalen fortsatte i samma anda. Intresset för långsegling var stort. Efter 6 år måste vi lägga ner. Vi behövde tid att förbereda och planera för vår egen segling.

2018-10-10

Onsdag 10/10 Alcantara till Cascais

Idag  låg vinden på åt vårt håll från bron. Ljudnivån är påtaglig. Det tjuter av bilar och tåg. Flyget som vi tidigare sett gå in för landning har inte varit något problem men de har nu börjat stiga i vår riktning. Det ökar ljudnivån avsevärt. Hans ringde Cascais för att höra om båtplats. Inga problem. Vi seglar dit. Tar farväl av Alcantara. Passerar ett vackert segelfartyg på  vägen ut från hamnen och


























ett lutande fartyg.

























En  orsak till att ljudnivån på bron blir så hög verkar vara att körbanan består av något slags galler. Bilarna syns igenom.

























Kristusstatyn som syns under bron ser likadan ut som den i Rio de Janeiro. Vi har fått olika bud om vilket som är originalet.

























Den smäck-formade byggnaden är ett riktigt akustiskt konstverk. Byggnaden fångade upp allt porlande och brusande från floden Tejo.  Mycket vackert och intensivt.                                                   

























Monumentet över Portugals sjöhistoriska män som var och en gjort sina upptäckter av världen.


























Torre de Belém Uppfördes under tidigt 1500 tal för att hedra Vasco da Gamas expedition.  Tornet är nu ett världsarv.        


























När vi närmar oss Forte de Sao Juliao


börjar vågorna bete sig annorlunda. Troligtvis för att tidvattnet vänder. Utan att ändra motorvarvet går farten ned från 6knop till 2knop en stund.























Cascais från havet.





















































Vi beslutar oss för att tanka innan vi gick in i hamnen. När inklarering och betalning är klart förbereder vi för att gå in i hamnen. Plötsligt står paret från Kanada, som vi  träffade vid spårvagnsturen i Alfama, vid ankomstbryggan. Vilken överraskning. Vi hinner bara vinka.

Hamnen är mycket fin. Ett välbesökt ställe. Vi har tur att vi fått plats. Det beror nog på att vår båt är så liten. Större båtar har fått ankra på utsidan av hamnen.  Vid inloppet vinkar vi till holländarna vi träffade i Porto. Hoppas vi får tillfälle att ses igen.

Hans promenerar iväg för att leta upp en matvarubutik och jag går iväg och duschar och tvättar kläder. för att komma till tvättstugan måsta man gå runt hela hamnen. Det finns två tvättmaskiner och två tumlare. Båda är upptagna när jag kommer. Det ena har stannat så jag tömmer och flyttar över kläderna i torktumlaren. Sätter mig på en stol utanför och tar fram stickningen. Det var riktigt roligt. En fransyska reagerar direkt när hon ser vad jag gör. Hon berättar att hon syr lappteknik. Har klippt små lappar av avlagda kläder som hon sedan sitter i båten och syr ihop till minnesvärda lapptäcken. Färgerna komponerar hon ihop som hon känner. En man gick förbi reagerade också på mitt arbete.
Han stannade upp, tittade och berättade att hans mamma också brukade sticka.

När jag var klart och kom till båten hade även Hans kommit tillbaka och packat in maten. Vi har fått kontakt med OSK medlemmarna Elisabeth och Kaarina på Too-Tikki och gick tillsammans med dem för att äta. Mycket god mat och trevlig samvaro blev det. De startade före oss från Sverige men vi har gått ungefär samma rutt. De har stannat längre på vissa ställen medan vi har förflyttat oss oftare. Det var kul att få träffas och dela erfarenheter.

Plötsligt dyker paret från Kanada upp igen. De har hittat samma restaurang som oss. Vi hinner prata en liten stund. Hon, Louise,  har i sin ungdom seglat tillsammans med sin pappa och nu blivit så inspirerad av vår resa att hon hoppas kunna locka sin man att lära sig segla. Vi kommer ha kontakt via bloggen.





Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Söndag 21/11 ARC starten

Ska försöka ge några ögonblicksbilder från ARC starten idag. Första start gick 12:30, sedan med 15 minuters mellanrum, i tre omgångar.   Av ...