Om mig

Mitt foto
Jag, Christina Berggren och min make Hans har drömt om att göra en längre segling i många år. Hittills har vi seglat Östersjön kors och tvärs från norr till söder. Alla seglingar utom en har skett på sommarsemesterveckor. Den sista seglingen, 2016, tog tre månader. Vi gick norrut upp till Töre i Norrbotten. Rundade bojen där och seglade sedan finska sidan söderut från Valsörarna och Wasa, via Åland och hem. En magisk sommar. Under många år har vi åkt till OSK, oceanseglarklubben, i Stockholm. Lyssnat på spännande och lärorika föredrag från de som redan varit ute eller fortfarande är ute på sina seglatser. Säkerhet, teknik, sjukvård ombord, har varit givande ämnen. Även diskutioner om relationer ombord. Vi var med och startade en lokal förening till OSK, i Västerås. OSK Mälardalen fortsatte i samma anda. Intresset för långsegling var stort. Efter 6 år måste vi lägga ner. Vi behövde tid att förbereda och planera för vår egen segling.

Bloggarkiv

Leta i den här bloggen

2018-08-15

Onsdag 15/8 port Ellen till Rathlin Irland



Startar 10:15. Timingen med tidvatten och strömmar är inplanerade. Känner lite oro ändå. Det är farliga områden vi seglar på. Området runt Rathlin har Irlands starkaste strömmar. Det regnar och är uppehåll om vartannat precis som det varit i Skottland under vår resa här. Spännande att se vad Irland har att visa. Vi satt och pratade en kväll med John från Wales. Han rekommenderade oss att inte använda brittiska flaggan i Nordirland. ”Ha bara er svenska flagga uppe”. Det blev en gungig färd. Vinden emot som vanligt. Ibland kom vågorna från olika håll. Det var precis så att illamåendet låg och lurade men bröt inte ut som tur var. Vi tvåtiden kunde vi hissa förseglet och det blev lite mer stabilt. Irlands kust och ön Rathlin blir tydligare och den har intressanta klippor.



Fyren har en murad cementkant runt sig. Ser ut som en militärförläggning men det visade sig att det är ett fågelskådningstorn med själva fyren underst i tornet. Skyddad väg ner för berget och många fönster i fyrtornet. När vi rundat udden är kanten av ön täckt av klippor med stora grottor. 


Infarten till den lilla byn är så fin. Här finns inte så många båtplatser. Vi har tur 
Det är inte högsäsong. Vi ankrar långsides.


Nu är det lågvatten och lukten får man vänja sig vid. Hamnkapten kommer ner till båten och välkomnar oss. Fick ett mycket trevligt bemötande. WiFi, är uselt överallt. 

Sällan når det ner till båten. Här finns WiFi endast på puben bredvid. Känns inte så kul att ta upp datorn dit.

En kort promenad får oss förälskade i byn. Här finns en coop, postoffice med sovernirer och presenter


Utomhus gym


Ett litet museum som vi fick gå runt i trots att de stängde när vi kom

 Vi kan läsa att Guglielmo Marconi har gjort sina radioexperiment här och att miljardären Bransons luftballong landade i havet utanför och blev räddad av befolkningen. Som tack har han skänkt dem en räddningsbåt och rustat upp huset där det idag finns ett hotell. Bojen är ett minnesmärke efter en sjunken militärbåt, SS Drake, som blev torpederad och sjönk under kriget. Tre båtar har förlist på samma plats när de i sin tur kört på vraket.

Segelbåten hade problem med motorn och fick segla ända in i hamnen. 


Naturen är speciell, på en  sida är det höga berg
på andra sidan låga slätter
Hälsade på en sällskapsjuk häst, 


gick förbi glada trädgårdar 

och färggranna hus. 

Tittade på naturens egna konstverk.







Senior moments 



Värmer Haggis med potatis, rödbetor och stekt ägg. En typisk skotsk maträtt som liknar pölsa. Sedan går vi till puben. Tyvärr ingen musik i kväll. Folk har gjort reklam för sin speciella gin. Den måste testas. Det visar sig att pubpersonalen inte vet något om den gin vi hört talas om Vì måste ha hört fel. Skotskan är ingen lätt dialekt att förstå.





Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Söndag 21/11 ARC starten

Ska försöka ge några ögonblicksbilder från ARC starten idag. Första start gick 12:30, sedan med 15 minuters mellanrum, i tre omgångar.   Av ...